Dop

Dopet är en glädjens fest, där vi tackar Gud som gett oss livet. Då ett litet barn blir döpt gläds vi tillsammans över en ny människa som vi får lära känna. Vår kyrka har, liksom många andra kyrkosamfund, barndop. Om någon inte är döpt som barn, men vill bli döpt senare i livet är det naturligtvis också möjligt

I den lutherska kyrkan är dopet ett sakrament – en helig handling. Det betyder att Jesus själv sade att vi skall låta döpa oss. Jesu dopbefallning finns i bibeln (Matt. 28:18-20) Jesus uppmanar oss att ge den döpta undervisning. Barnets föräldrar, faddrar och församlingen svarar tillsammans för barnets kristna undervisning.

I dopet blir man medlem både i sin församling och i den världsvida kyrkan. Dopet är ingen namngivningsceremoni, barnet får inte sitt namn i dopet, även om det är vid dopet barnets namn första gången används i ett officiellt sammanhang och registreras.

Läs mer om dop:

http://www.barndop.nu/

http://www.dopguiden.se/

http://evl.fi/EVLsv.nsf/Documents/7E99E953A9081EB6C225748A00263E07?OpenDocument&;lang=SV

När och var?

Förr döpte man barnen så tidigt som möjligt. Numera behöver man inte ha så bråttom, vanligast är att man håller dopet ungefär sex till tolv veckor efter barnets födelse.

Dopet kan hållas i kyrkan, församlingshemmet, hemma, hos släktingar, eller på ett annat ställe präst och föräldrar kommit överens om. Dopet kan också ske i samband med en gudstjänst. Församlingens medlemmar får gratis använda församlingens lokaler.

 

Att välja namn

medium Dopbarn

Föräldrarna ger barnet ett namn före dopet. Innan dopförrättningen berättar man namnet för prästen, så att barnet under förrättningen kan kallas vid sitt namn. Barnet kan ha 1-3 förnamn, tilltalsnamnet brukar vanligtvis vara först.

Ett namn som är opassande eller vållar problem kan inte godkännas som förnamn. Namnet får därför inte till sin form eller stavning strida mot landets namntradition. Om barnets ena förälder är invandrare kan namntraditionen i hans eller hennes hemland ofta också tillämpas.

Allmänt taget kan man säga, att så länge man håller sig till almanackans namn uppkommer inga svårigheter. I oklara fall avger justitieministeriet utlåtanden om förnamn och släktnamn.

Om släktnamn

Som släktnamn får barnet föräldrarnas gemensamma släktnamn. Om den ena föräldern i sitt efternamn använder sitt tidigare släktnamn som förled till det gemensamma namnet, får det här personliga namnet inte ges åt barnet. Om barnets föräldrar har behållit sitt släktnamn kan de välja vilkendera makens namn de ger sitt barn. Alla barn till samma föräldrar ska i varje fall ha samma släktnamn.

Här kan du läsa mer om namnlagen!

Här kan du läsa om vad namnen betyder!

Om föräldrarna inte är gifta

Om föräldrarna till ett barn som ska döpas inte är gifta och de trots det vill ge barnet faderns släktnamn, ska ett faderskapsintyg skaffas i god tid. Att ge barnet faderns släktnamn är möjligt endast, om en domstol har fastställt faderskapet och prästen har sett ett officiellt intyg över det. Släktnamnet kan också senare ändras till faderns släktnamn, då faderskapet är fastställ

Faddrar

En fadder är en viktig person i ett barns liv, en trygg vuxen och vän. En fadders uppgift är be för barnet och påminna det om dopet och den kristna tron. Till faddrar väljer man oftast personer som föräldrarna känner väl, nära vänner eller släktingar. Faddrarna skall själva vara döpta och konfirmerade medlemmar av den evangelisk-lutherska kyrkan eller tillhöra en annan kyrka som godkänner vårt dop.

Föräldrarnas och faddrarnas viktigaste andliga uppgift är att be för barnet. Att lära barnet be aftonbön eller gå i kyrkan kan vara en del av den kristna undervisningen. Att själv föregå med gott exempel är också viktigt. Visa barnet att man ska be om förlåtelse och förlåta varandra då man lever tillsammans.

I församlingen kan barnet få andlig undervisning till exempel i familjeklubbar, dagklubbar, söndagsskola, barn- och ungdomsverksamhet och i skriftskolan